Hållbarhetsarbete på Ringstorpsskolan

På Ringstorpsskolan är hållbar utveckling ett prioriterat mål under två år. Slöjdläraren David Granell och lärarkollegan Katarina Wikander har i sin tjänst avsatt tid för att leda skolan i hållbarhetstänket.

Det är fredagsförmiddag och precis som övriga fredagar träffas David och Katarina i slöjdsalen för att under tre timmar arbeta med skolans hållbarhetsarbete.

− Katarina och jag har avsatt tid i våra tjänster för att leda skolan i hållbarhetstänk och anordna fortbildningstillfällen för personalgruppen. Vi har även studiedagar där vi tillsammans med övrig personal planerar vad eleverna kan göra rent miljömässigt, säger David.

Ringstorpsskolan har två inriktningar, hälsa och miljö. Sedan länge har det funnits en miljögrupp på skolan, men som sedan ett år tillbaka har särskild fokus på hållbar utveckling. Katarina har varit med i miljögruppen i två år medan David är aktiv även på fritiden och har gått diverse utbildningar.

− Vi försöker att öka rörelse på skolgården och undervisning utomhus. Bland annat så har vi drivit igenom olika odlingar på skolan, rensat upp dammen på skolgården, satt upp bollplank och klättervägg, gjort en hinderbana i vårt skogsområde och skapat små uterum där vi kan sitta ute och undervisa, säger David.

Och åtgärderna och den avsatta tiden har lönat sig. Ringstorpsskolan har tidigare i år fått utmärkelsen ”Skola för hållbar framtid” av Skolverket och de har även som första skola deltagit i Trädgårdsrundan i Nordvästra Skåne.

Driver skolutveckling

Även om Katarina och David är de enda som har avsatt tid för att arbeta med hållbarhet så måste all personal på skolan delta i någon form av skolutvecklingsprojekt.

− Du är inte bara klasslärare när du går in i tjänstgöring utan du är även med och driver skolutveckling, säger Katarina.

David har jobbat på skolan i fyra år och Katarina i snart 10 år, men i närmare 25 år har hon arbetat på stadens skolor, varav 17 år inom Helsingborgs stads skolor. Hon menar att det finns en del skillnader mellan att arbeta privat och kommunalt.

− Kommunala skolor har en bredare apparat genom samröret med andra förvaltningar, samt ett större kontaktnät. Däremot kan mindre friskolor ibland ha mer flexibilitet, medan det som kommunen väljer att satsa på genomsyrar allt i kommunen och alla förvaltningar.

Eleverna delaktiga

Den röda tråden i hela arbetet är att göra eleverna så delaktiga som möjligt. Till exempel var samtliga klasser med och planterade inför Trädgårdsrundan, och de har även varit med och gjort handgrepp till klätterväggen som numera finns på skolgården.

− Skolgården har blivit mycket grönare nu och vi har en hinderbana i skogen. När vi var med i Trädgårdsrundan gjorde vi också olika prydnader, till exempel tygremsor som vi hängde i träden och fjärilar som vi satte bland blommorna, säger David, elev i årskurs 6.

Katarina menar att det är på barnen som de ser ifall de har lyckats i sitt arbete.

− Om man ska utvärdera något så ska man kunna se det på barnen. Hur resonerar de i olika frågor och vilka val gör de i vardagen? Om man märker att de gör det utifrån hållbarhet, då har man lyckats.

Och att hållbarhetsarbetet smittar av sig på eleverna i vardagen märks tydligt.

− Jag duschar inte längre lika länge och använder inte badkaret, och när jag borstar tänderna har jag inte igång kranen, säger Matthew, elev i årskurs 6.

− Nu när man jobbar mer med miljön i skolan så tänker man mer på det hemma i vardagen. Jag planterar mer hemma, tänker på att vi inte behöver ta bilen överallt och skänker kläder istället för att slänga dem. Man tänker på det i vardagen hela tiden eftersom man jobbar med det skolan, säger Angela, även elev i årskurs 6.

Matthew, David och Angela i årskurs 6 tänker mer på miljön i vardagen när de arbetar med hållbarhet i skolan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *